Många organisationer har investerat i moderna geodataplattformar med stora möjligheter att samla, dela och använda geografisk information. Men hur många i organisationen använder egentligen plattformen? Och framför allt hur många har nytta av den i sitt dagliga arbete?
Det är lätt att mäta en plattforms framgång i tekniska funktioner, antal kartor eller mängden tillgänglig data. Men kanske borde vi också ställa en annan fråga:
Hur långt ut i verksamheten når den information som plattformen gör tillgänglig?
För det är först när geografisk information blir ett naturligt stöd för fler människor, processer och beslut som en större del av plattformens potential kan realiseras.
Från GIS-funktion till verksamhetsstöd
I många organisationer har geodataplattformen vuxit fram med GIS-specialister och tekniska roller som de främsta användarna. Det är naturligt. Här finns kompetensen att hantera data, bygga lösningar och säkerställa att informationen fungerar. Men geografisk information har ett betydligt bredare användningsområde.
En planerare behöver förstå förutsättningarna inför ett beslut. En medarbetare i fält behöver aktuell information på rätt plats. En verksamhetsutvecklare behöver kunna se samband och identifiera förbättringsmöjligheter. En chef behöver tillförlitliga underlag för att prioritera resurser.
Alla behöver inte vara GIS-experter. Och alla behöver inte ens arbeta direkt i geodataplattformen. Det viktiga är att informationen når fram och går att använda i det sammanhang där den skapar värde.
När användningen stannar hos några få
En plattform kan vara tekniskt välutvecklad och samtidigt ha en relativt begränsad användning i organisationen.
Det kan exempelvis handla om att:
- GIS-funktionen blir en flaskhals – många behöver information, men få har möjlighet att själva hitta och använda den.
- Verksamheten fortsätter arbeta som tidigare – manuella rutiner och parallella lösningar lever kvar trots nya digitala möjligheter.
- Informationen stannar i silos – data används inom en avdelning men når inte andra delar av organisationen som skulle kunna ha nytta av den.
- Plattformens möjligheter är okända – användarna vet inte vilken information som finns eller hur den skulle kunna förenkla deras arbete.
Resultatet blir att organisationen har tillgång till betydligt mer information än den faktiskt använder. Och då är det inte säkert att nästa steg handlar om att utveckla fler tekniska funktioner. Det kan vara minst lika viktigt att utveckla användningen av det som redan finns.
Fler användare är inte alltid målet, större nytta är det
Att öka nyttjandebredden handlar inte bara om att få fler personer att logga in i plattformen. Det handlar om att förstå var geografisk information skulle kunna bidra till bättre arbetssätt och beslut. Kanske kan information som idag bara används av en specialist också hjälpa medarbetare inom planering, produktion eller uppföljning. Kanske kan en befintlig karta bli en del av ett digitalt arbetsflöde. Eller så kan information från flera verksamheter kombineras och skapa helt nya insikter.
Det kräver att man utgår från användarnas behov, snarare än från plattformens funktioner. Vilken information behöver de? När behöver de den? Hur ska den presenteras för att bli användbar? Och vad behöver förändras i arbetssättet för att nyttan faktiskt ska uppstå?
Den verkliga nyttjandebredden handlar alltså inte om hur många som har tillgång till plattformen, utan om hur många delar av verksamheten som får värde av informationen.
Gör geografisk information till en del av vardagen
För att nå längre ut i organisationen behöver geodata bli en naturlig del av verksamhetens befintliga processer. Det kan innebära att information görs tillgänglig i de system som medarbetarna redan använder, att kartor och analyser anpassas efter olika roller eller att manuella informationsflöden ersätts av gemensamma digitala arbetssätt. Men det handlar också om människor.
Användarna behöver förstå möjligheterna, känna förtroende för informationen och se hur den kan hjälpa dem i deras arbete. Därför är dialogen mellan GIS, IT och verksamheten avgörande. När tekniken utvecklas tillsammans med användarna blir det lättare att skapa lösningar som inte bara fungerar, utan också används.
Hur stor är er nyttjandebredd?
Ett bra första steg kan vara att kartlägga hur plattformen faktiskt används idag. Vilka delar av organisationen använder geografisk information? Vilka skulle kunna göra det men gör det inte? Var finns manuella arbetssätt, dubbelarbete eller beslut som skulle kunna få bättre stöd?
Det kan ge en tydligare bild av var potentialen finns och vilka insatser som kan skapa störst effekt. För ibland handlar nästa utvecklingssteg inte om att tillföra mer data eller fler funktioner. Det handlar om att låta den information ni redan har skapa värde för fler.
Från geodataplattform till verksamhetseffekt
På Gitter hjälper vi organisationer att omsätta geografisk information till verksamhetseffekt. Vi stöttar kunder genom hela utvecklingsresan, från riktning och målbild till förändring, användning och långsiktig utveckling.
Känner ni igen er i frågan men är osäkra på var ni ska börja? Vi tar gärna ett samtal om nuläget, er målbild och vilka första steg som kan vara rimliga för just er.
